Äntligen premiärfiske!

Efter en lång vinter, sjukdom och jobb så var det ärligen dags att komma ut på årets första pass efter karp, ja fiske blev det kanske inte så mycket men en hel del spanande på vattnet, grodor och en och annan halvt intresserad karp som undvek att äta min hundmat som flöt runt på ytan.

Utrustad med en minimal packning bestående av avkrokningsmatta, spö och håv samt en hink med lite godsaker som även fungerade som stol och en kamera begav jag mig till mitt lokala vatten Rismåla göl för att försöka fresta en karp på ytan. Detta visade sig vara svårt. Fisken var inne på grundområdet jag satt och spanade av men intresset för att äta var minimalt. En hundmatsbit här och där plockades från ytan och jag tror stenhårt på att inte fiska på måfå vid ytfiske efter karp, därav att jag hade krokbetet ute i vattnet ungefär 5 minuter under kvällen.

 

Grodorna var minst sagt mer närgångna och aktiva än vad karparna var. Deras årliga kärleksakt var i full gång och jag tror jag fick bevittna en grodorgasm för första gången i mitt liv. Fisken var som sagt inte alls sugen på att göra den varma och härliga kvällen vid gölen mer minnesvärd och jag spanade runt i viken men insåg att jag nog var på den bästa platsen för att försöka få en ytmetad karp.

 

 

Kvällens sista timme försökte jag plocka fram ett ess ur rockärmen med denna påsen med boostade doggybitar. När jag kom till sjön gav jag några doggy junior en skvätt av Northern Baits Amino Enhancer Liquid som är en flyktig blandning av de bästa tänkbara aminosyror, alltså en riktig magnet för karp. Fiskarna reagerade bra på den och började plocka några bitar och hoppet steg. Tyvärr var de inte alls intresserade av mitt krokbete under de 5 minuterna jag blötte kroken.

På det hela taget var det en fantastisk kväll och det är sällan lika spännande som när man kan se fisken, följa deras rörelser och beteende samtidigt som man hoppas att ett par sörplande läppar ska suga ner krokbetet och mothugget förvandlar den lugna ytan till ett kaos av vattenvirvlar.